Jaguar består här av Rolf Scherrer, Per Bruun, Per Ousbäck och Bosse Skoglund. Tack till Mikael Ramel som hittade ett videoband med den här konserten på sin vind! Hela videofilmen finns nedan. Den är drygt en timme lång (där verkar videobandet tagit slut). Filmen är inspelad på ett ställe som heter Trollfjöjten som låg (eller fortfarnade ligger) på Söder i Stockholm. Ljudet är lite stört av den automatiska ljudnivåregleringen i videokameran och bildkavlitén är inte den bästa, men det är i alla fall ett dokument hur bandet kunde låta live även om Rolfs röst verkar lite ansträngd just denna afton. Hold Me Tight är en av konsertens höjdpunkter med suverän stämsång och grymt gitarrspel. Låtlistan följer nedan. Jag vore tacksam om ni kunde e-posta mig (ikonen längst ner till vänster) om ni har mer info om den här spelningen.
1. Lovey Dovey (Curtis-Ertegun)
2. Not Fade Away (Hardin-Petty)
3. Watch Your Step (Parker)
4. When She's Coming (Ousbäck)
5. Flow Like A River (R. Scherrer)
6. Brother John / Iko Iko (trad. / James "Sugar Boy" Crawford)
7. Roadhouse Blues (Morrison)
8. Hold Me Tight (Ousbäck)
9. Here To Live (Scherrer)
10. Fleets Of Misery (Ousbäck)
11. Around You, About You And All Inside You (Scherrer)
12. A Little Love (Ousbäck)
Att minnas en Jaguarkonsert så här lång tid efteråt är svårt. Jag har sett en hel del liveband, utländska och Svenska, men inget så många gånger som Jaguar, så en del minnen har man. Men det blir mest minnesfragment.
Gitarrband
Rolf Scherrers gitarrband (det som man bär gitarren i runt
halsen) är kanske det första jag tänker på.
Det var något alldeles extraordinärt, ett brett gitarrband
fyllt med något som såg ut som indiansmycken. Eller
var det snäckor? Jag vet inte, med det rasslade när
han rörde sig på scenen och såg jättehäftigt
ut.
Brustna gitarrsträngar
I 80 % av alla Jaguarkonserter gick en sträng av på
Rolf Scherrers gitarr. Bandet hade en otrolig rutin på detta
och man kom aldrig av sig. Det blev ofta ett längre improviserat
instrumentalt parti medan Rolf bytte sträng i en imponerande
fart bl.a. med hjälp av en liten vev som gjorde att den nya
strängen snabbt kunde viras upp.
Mustigt Fenderljud
Ända fram till 1991 var Jaguar ett rent gitarrband med ett
otroligt mustigt Fendersound. Ljudet på konserterna var
alltid mycket bra.
Välrepeterat
Alla konserter var otroligt proffsiga och bandet var alltid otroligt
välrepeterat. Det var helt enkelt otroligt musikaliskt.
Elektromagnetiska manicken
Rolf Scherrer hade en liten manick som, förmodligen genom elektromagnetism,
fick gitarrsträngar i svängning. Manicken användes nästan
alltid på någon låt live. Om jag minns rätt använde
Scherrer denna manick när han deltog i Peter Bryngelssons Guitarsis,
där tio framstående svenska gitarrister uppträdde några
gånger 1989. Jag tror det var en EBow
han använde.
Publiken
Jag tror att många i publiken var musiker. Jag kommer ihåg
alla uppskattande blickar åt bandets fantastiska musikaliska insatser.
Ibland blev publiken i sån extas att det gick snett! Minns hur
jag själv ramlade upp på scenen en gång då jag
dansade med en mycket berusad tjej. Om hon var berusad bara av musiken
eller annat också kan man ju undra?