2020 bestämde jag mig för att ge ut de här låtarna som tidigare bara funnits på min hemsida samt på ett tiotal CD jag gav bort till vänner. Mellan 1991 och 2008 fanns det en musikstudio på Fårö. Vi hade stora planer, jag och mina syskon, när vi köpte den i december 1990. Det var en ganska stor investering som aldrig gav några intäkter som det var tänkt. Vi använde den mest själva och efter ett tag tog jag över allt. För min egen del blev det mesta inspelat mellan 1991 och 1995, sen fanns det inte så mycket tid. Nu har jag i alla fall lagt upp de flesta av mina egna inspelningar på digital media (Spotify, Apple Music, Youtube mm). Låtarna, som är inspelade mellan 1992 och 2002, berättar en del om tio år av mitt liv. Jag spelar alla instrument på de flesta låtarna men har hjälp av syrran och brorsan på några samt K-G Lundgren (en speleman från Motala) på En juli sommartnatt. Lite om titeln Segla aldrig på okänt vatten. Det är sensmoralen i låten Okänt vatten och passar i och för sig in i låten, men inte på mig själv. Livet vore rätt trist om man inte testade att segla på lite okända vatten ibland. Låtarna är i princip i kronologisk ordning utom Okänt vatten som får inleda den musikaliska resan.
Mixat och producerat av Micke Werkelin och mastering av Axel Werkelin 2020.
Studion var trång och jag brukade säga att den hade flest kanaler per kvadratmeter, ungefär en kanal per kvadratmeter! Foto: Micke Werkelin
Studio Bä-Bä var en studio på Fårö jag hade där själva studioutrustningen tidigare tillhört den legendariska gitarristen och gitarraffärsinnehavaren Jan Halkan Hallquisth (studion hette Rockland). Utrustningen flyttades till Fårö sent 1990 och användes till diverse obskyra inspelningar. Studion köptes till att börja med av mig och mina syskon Daniel och Ulrika och inhystes i ett garage i Mölnor på Fårö. Kontrollrummet hade tidigare varit ett utedass! Vi startade till och med ett handelsbolag, och det var tänkt att vi skulle få en liten rörelse. Men det kom aldrig in några pengar. Vårt intresse för studion minskade allteftersom vi blev mer upptagna med familjer och så vidare. Jag blev ensam ägare till studion efter några år, men även jag hade dåligt med tid så den användes nästan helt uteslutande till egna hobbyinspelningar där jag spelade det mesta själv. Studions hjärna var en gammal 16-kanals Teac analog bandspelare och ett mixerbord med något fler kanaler när de fungerade. Det blev väl lite falskt här och där, men kul var det! Det var omständigt och tidskrävande att spela in helt själv, särskilt trummorna. Först fick man placera ut mikrofoner, oftast en över varje puka, en över virveln och en framför baskaggen samt två mikar som tog upp cymbaler och hi-hat. Sen fick man helt be någon att komma och trumma på en trumma i taget så man kunde ställa in rätt inspelningsvolym. Om man inte hade nån som skötte bandspelaren fick man starta inspelningen och springa in från kontrollrummet till studion för att hinna sätta sig tillrätta innan låten började. Sen gällde det att sätta trummorna i en tagning. Den gick visserligen att göra om, men om man var själv kunde man inte bryta in mitt i en låt för att rätta till fel som man kan annars. Det fanns totalt sexton spår på bandspelaren och trummorna fick ofta mixas ner från sju eller åtta kanaler till två för att få plats med sång och resten av instrumenten. Ett tidskrävande hantverk. Nedmixningen skedde till en DAT-bandspelare som var en digital kassettspelare med något bättre ljudkvalitet än en CD. Dessa DAT-band överförde jag långt senare till dator. Studioutrustningen såldes i januari 2008.
Det här är den bästa låt jag gjort om jag får säga det själv. Jag skrev den alldeles innan julhelgen 1993, då med en helt annan text. Musiken till den här växte fram när jag satt och körde lite fingerspel på min akustiska Alhambragitarr. Det var precis som om att det var gitarren som förde mig in på ackord jag aldrig spelat förut. En mycket märklig upplevelse. När jag åkte till Fårö över jul och nyår hade jag med en god vän, Molly Olsson. Hon agerade "tape operator" när jag spelade in grunden. När grunden var klar och det var dags för sången kände jag att låten behövde en helt annan text. Jag hörde precis vad jag ville vad att den skulle handla om och jag frågade Molly vad hon fick för associationer när hon hörde musiken. Hon hörde precis samma sak som jag, gamla skepp. Jag ville göra en text som handlade om skepp och skeppsbrott och jag ville också att låten skulle ha en dubbelmening. Jag började snickra ihop en text och Molly hjälpte mig med en del ord. Hon motsatte sig dock att jag satte ut hennes namn som medförfattare. Tyvärr gick Molly bort alldeles för tidigt och jag tillägnar därför den här låten till henne. Redan då hörde jag att det skulle vara cello i låten, men jag hade ingen. Jag försökte med elgitarr och fiolstråke i en tidig mix, men det lät illa. Jag fick helt enkelt köpa en cello! Jag är jättenöjd med resultatet. Det är falskt på cellon här och var men jag kan inte tänka mig ett annat arrangemang eller att den ska vara utan de brister den har. Det hör liksom till! Inspelad i omgångar från jul/nyår 1993/1994 (det mesta) och i januari 1995 (ny sång, elgitarr och cello). Mixad 1995-02-03
Micke Werkelin: Sång, bas, cello, elgitarr, akustiska gitarrer, Korg BX-3 elorgel, trummor, kastanjetter, tamburin, vibraslap.
Den här låten är roligare när morsan sjunger på Faroysko (se videoklipp under fliken Övrigt/Videor jag lagt ur på Youtube), men här är i alla fall "originalet". Ullis körar. Låten är ganska inspirerad av Roy Wood och borde ha haft en cello, men jag hade ingen då. Brorsans Korg M1 fick imitera cellon i stället och det blev ganska lyckat. Inspelad vintern/våren 1992 och mixad 1992-04-22.
Micke Werkelin: Sång, bas, akustisk gitarr, elgitarr, Korg M1 synth, trummor, tamburin, kör
Ulrika Bibb: Kör
Texten var tillägnad någon jag tyckte väldigt mycket om. Det blev en ganska fin låt tycker jag och texten tillhör mina bättre. Sången överlät jag åt syrran som gör låten mer rättvisa med sin fina röst. När jag la på trummorna tänkte jag att det skulle bli lite som i Marianne med Leonard Cohen. Det blev inte så bra och så här efteråt skulle jag vilja göra om trummorna, men det går inte tyvärr. Alla 16-kanalsband följde med på köpet när jag sålde studion. Inspelad vintern/våren 1992. Fiol inspelad i juli 1993, fläktorgel 2002 och mellotron i Logix Pro X 2020. Mixad sommaren 2002 med mellotron inmixad i mars 2020.
Ulrika Bibb: Sång, bas
Karl-Gösta Lundgren: fiol
Micke Werkelin: Akustiska gitarrer, trummor, Logic Pro X mellotron, fläktorgel
Sommaren 1992 var det tre stora nyhetshändelser. Den här låten handlar om den ena: lejonet som någon sett i Ruokolax norr om Imatra i Finland. Givetvis hittade man inget lejon, men om man låter fantasin flöda iväg kan man få ihop en ganska kul text, lite inspirerad av texten till Telephoning Home med Wreckless Eric! Inspelad sommaren 1992 och mixad 1992-10-15.
Micke Werkelin: Sång, elgitarr, akustisk gitarr, Meazzi elorgel, trummor, kör
Daniel Werkelin: Slidegitarr
Ulrika Bibb: Bas, kör
Den här låten har funnits i två olika versioner. Tyvärr har den bästa versionen försvunnit där Micke Persson spelade kompgitarr. Därför la jag på lite nya gitarrer för att efterlikna den försvunna versionen. Låten är ganska kul tycker jag och har en text som med glimten i ögat beskriver längtan efter förändring. Inspelad sommaren 1992 och grunden är mixad 1992-10-16. En distad kompgitarr och en distad sologitarr la jag på i mars 2020. Slutmix mars 2020.
Micke Werkelin: Sång, akustisk gitarr, elgitarrer, sologitarr, orgel, trummor, tamburin, kör
Ulrika Bibb: Bas, kör
Daniel Werkelin: Sologitarr
Den här låten fick sätta punkt för mina låtar om motorcyklar. Men det blev en storstilad avslutning. Året efter gjorde jag en version med engelsk text som hamnade på en CD Ducati Passions som i övrigt bara bestod av ljud från Ducati motorcyklar. Den CD:n Ducati Passions har sålt i femsiffrigt antal och blev omtalad i motorcykeltidningar över hela världen! Inspelad sommaren 1992 och mixad 1992-10-16.
Micke Werkelin: Sång, Meazzi elorgel, kompgitarr, sologitarr, Korg M1, Ducati 750 SS, piano
Daniel Werkelin: Slidegitarrsolo
Ulrika Bibb: Bas
Den andra stora nyheten sommaren 1992 var den stora skogsbranden vid Torsburgen på Gotland och den tredje stora nyheten var kriget på Balkan. Den här låten handlar om båda dessa händelser. Texten blev mycket aktuell 2014 i samband med den stora skogsbranden i Västmanland och flyktingströmmen från bland annat Syrien. Kompgitarren är klart influerad av Tom Fogerty från Creedence Clearwater Revival. Inspelad sommaren 1992 och mixad 1992-10-17.
Micke Werkelin: Sång, elgitarr, Meazzi elorgel, Korg M1 piano, trummor, kör
Daniel Werkelin: Gitarrsolo
Ulrika Bibb: Bas, kör
Min mormors brors fru, Lisa Miller, gav ut en diktsamling på äldre dar, Det var en gång. Dikter och noveller av Lisa Miller Fårö. Dikten heter egentligen Arla morgonstund, men jag moderniserade texten lite. Jag är ganska nöjd med den här inspelningen där min då nyanskaffade cello dyker upp. Brorsan hade sin indiska sitar i studion så den fick vara med också! Från och med den här låten spelar jag alla instrument själv. Inspelningen påbörjades hösten 1993 och blev klar i början av 1995 då jag la på cello. Mixad 1995-02-04.
Micke Werkelin: Sång, akustiska gitarrer, cello, elgitarr, Korg BX-3 elorgel, blockflöjt, sitar, bas, trummor, kastanjetter, kör.
Den här kommer från samma diktsamling och det är lite häftigt att den är skriven av en äldre kvinna på Fårö. Jag gjorde en slags blues av den här och cellon dyker upp igen. Jag hade ingen slide till gitarren men hittade ett AA-batteri till någon effektbox som fick duga! Inspelningen påbörjades hösten 1993 och blev klar i början av 1995. Mixad 1995-02-04.
Micke Werkelin: Sång, akustiska gitarrer, cello, munspel, Korg BX-3 elorgel, slidegitarr, trummor, bas, tamburin, sandpapper.
Jag är otroligt nöjd med det tunga soundet i den här låten. Inspelningen påbörjades julen 1993 och blev klar i början av 1995. Mixad 1995-03-18.
Micke Werkelin: Sång, akustisk gitarr, cello, elgitarr, Korg BX-3 elorgel, bas, trummor
Jag hittade en heminspelad demo av den här låten som jag faktiskt gillade bättre, mycket beroende på stämsången. När vi skulle göra mastering tog jag början av demon och skarvade ihop med studioinspelningen. För att göra alla fans av vinylskivor glada så la jag på lite skivknaster! Demon är inspelad i september 1993 och studioinspelningen påbörjades julen 1993 och blev klar i början av 1995. Mixad 1995-03-18. Lite fix i Logic Pro X i mars 2020.
Micke Werkelin: Sång, akustiska gitarrer, cello, elgitarr, Korg BX-3 elorgel, bas, trummor
Det här en av få låtar där jag skrivit texten före musiken. Jag skrev texten som en dikt och texten talar för sig sjäv. Texten bara rann ur mig som nån slags terapi och var skriven på några minuter. Några dagar senare tog jag fram gitarren och låten bara fanns där! Låten är inspelad under början av 1995 och mixad 1995-03-18.
Micke Werkelin: Sång, akustiska gitarrer, cello, piano, Korg BX-3 elorgel, bas, kör
Mycket tungt komp och en ganska bitter text. Låten skrevs under en timme när det var strömavbrott på Lidingö den 31 oktober 1993. Då är det bra med akustisk gitarr! Låten innehöll två olika tempon så jag fick för en gångs skull skippa trummaskinen som jag annars använde som metronom (click track). Låten har bytt titel många gånger, men nu bestämde jag mig för den här. Inspelad 1995 och mixad 1995-12-31 (på nyårsafton!).
Micke Werkelin: Sång, cello, elgitarrer, bas, trummor, tamburin
Ännu mer på samma tema. Jag visste ganska väl hur solot skulle vara redan när jag gjorde demon hösten 1993. Jag är ganska nöjd med hur jag genomförde det med fyra olika instrument. En annan intressant detalj är att basen inte bara är en bas. Jag spelar samma basgång på bas, akustisk gitarr och piano vilket hörs om man lyssnar extra noga. Inspelad under sommaren 1995 och mixad 1995-07-20.
Micke Werkelin: Sång, akustiska gitarrer, cello, elgitarrer, piano, Korg BX-3 elorgel, bas, trummor, tamburin
Den här låten påbörjades som en instrumental demo på hösten 1993. Sen gjordes den om och fick låna originaltexten från Följ Med. På den här låten och Vild använde jag Glyn Johns placering av mikrofonerna till trummorna, uppkallat efter den legendariska ljudteknikern (Led Zeppelin, Rolling Stones etc. etc.). Anledningen var att det endast krävdes tre eller fyra mikrofoner till trummorna vilket sparade tid och gav ett mer öppet ljud. Det hörs lite Procol Haruminfluenser i den här låten, och det är ju inte helt fel! Inspelad julhelgen 1995 och mixad 1995-12-31.
Micke Werkelin: Sång, elgitarrer, piano, Korg BX-3 elorgel, bas, trummor, rainstick
Äntligen en lite mer positiv text! Det beror på att den skrivits om helt och hållet. Jag kommer ihåg att den var jättetrist att spela på bas då det nästan bara var med öppna strängar, men det lät OK. Inspelad i början av 1995 och mixad 1995-03-19.
Micke Werkelin: Sång, elgitarr, akustisk gitarr, Korg BX-3 elorgel, bas, trummor, tamburin
Den här låten gjorde jag delvis för att träna cello. Det är ganska falskt här och var men låten är ganska kul och påminner mycket hur en av mina förebilder, Roy Wood, lät när han startade Electric Light Orchestra. Jag gjorde därför en liten kupp med den här låten och la upp den på Napster och sa att det var en demo med tidiga ELO. Tio år senare var det någon som undrade i en Roy Wood diskussionsgrupp på nätet om någon hade hört den här outgivna Roy Wood-låten! Inspelad sommaren 1995 och mixad 1995-07-20. Lite fixad i Logic Pro X i mars 2020
Micke Werkelin: Cello, akustiska gitarrer, Korg BX-3 elorgel, bas, trummor, vibraslap, kastanjetter
Den här låten handlar om hur jag längtar efter Mia (som senare blev min fru) när jag och några vänner befinner oss på en kryssning i Östersjön! Det var karaoke i baren och jag sjöng Wild Thing som jag tillägnade henne och publiken jublade. Det var på sätt och vis tack vare Wild Thing som jag och Mia blev ett par, men det är en annan historia! Inspelad under julhelgen 1995 och mixad 1996-01-01.
Micke Werkelin: Sång, elgitarrer, cello, blockflöjt, bas, trummor, rainstick
Vi bodde på Fårö när jag gjorde den här. Mia hade åkt till Stockholm några dagar för att avsluta ett jobb. Jag la grunden med orgel, piano och cello. Sen la jag på röster, röster och åter röster vilken gjorde att jag lät som en hel kör. Det liknade inget annat jag spelat in tidigare och var nog lite inspirerat av Dennis Wilson, trummisen i Beach Boys. När hon kom tillbaka tog jag med henne till studion, spelade upp låten och, för att göra en lång historia kort, vi gifte oss knappt fyra månader senare! Låten spelades när vi gick in i Fårö kyrka. Inspelad 1995-02-04 och 1995-02-05. Mixad 1995-02-05.
Micke Werklelin: Sång, körer, piano, Korg BX-3 elorgel, cello
Nu gick det undan och det fanns inte mycket tid att vara i studion. Den här låten hastades ihop undes sommaren 1995 och alla instrument är inspelade på första eller möjligen andra tagningen. När allt var klart raderade jag som vanligt allt som inte skulle vara med för att underlätta mixningen. Av misstag suddades en bit gitarr bort i inledningen av det instrumentala partiet i slutet av låten. Jag såg mig om i studion och hittade en xylofon som fick fylla tomrummet! Pianot raderades också av misstag tills jag upptäckte det ungefär 3/4 in i låten. Men det passade perfekt! Gitarrerna är inspirerade av Link Wray och en låt av det svenska bandet Fabulous Four, Rotten Rats (med grym fuzzgitarr), som jag haft inspelad på min rullbandspelare under min barndom. Allt var mixat i mono fram till det instrumentala partiet i slutet som var i stereo. Det var liksom meningen. När Axel gjorde mastering lyckades han trolla fram stereo på hela låten. Hur han gjorde har jag ingen aning om (det borde vara omöjligt), men här är den för första gången helt i stereo! Inspelad sommaren 1995 och mixad 1995-12-31.
Micke Werkelin: Sång, elgitarrer, akustisk gitarr, piano, xylofon, bas, trummor
Nu förflyttar vi oss fram i tiden till början av 2000-talet. Det här egentligen tre låtar som sitter ihop och vi börjar positivt med Båda oss två och fortsätter med Finns det liv så finns det hopp som går det lite mer i moll. En ganska nedstämd text med ett mer positivt slut. Vi avslutar med Efter regnet kommer solen
Inspelad och mixad under sommaren 2002. Jag hade forfarande ingen slide till gitarren så det gamla AA-batteriet fick komma till pass igen. Ganska mycket trixad i Logic Pro X under mars 2020 med bland annat mellotron samt redigering och diverse andra ljudeffekter, bland annat lite ljud i slutet från Alexandergeneratorn (under pågående morsetelegrafering) i världsarvet Grimeton i Varberg. Axel hjälpte till med lite ljudeffekter.
Micke Werkelin: Sång, elgitarrer, Hammond L100, slidegitarr, akustiska gitarrer, piano, bas, Logic Pro X mellotron & cello, trummor, tamburin, rainstick, vibraslap
Axel Werkelin: Ljudeffekter
Lite paus från studioarbetet med Okänt Vatten jul/nyår 93/94. Foto: Molly Olsson
Det var bara fantasin som satte gränser till vad man kunde ha som rytminstrument. Det var allt från sandpapper och ölburk fylld med risgryn till barnskallror! Foto: Molly Olsson
Studiobandspelaren Tascam 85-16, 16 kanaler och entumsband. Hela den här enheten vägde nästan 100 kg och kallades populärt för Flamingo på grund av färgsättningen som lär varit ett missförstånd mellan marknadsavdelningen och konstruktionsvdelningen! Efterföljaren 85-16B blev trist grå.
Tonhuvud på 16-kanalsbandspelaren
Mixerbordet var ett Tascam Teac Model 15 Pro 24 channel. Foto: Micke Werkelin
Studio BäBä, Mölnor Fårö, inringad på flygfotot. Foto: Micke Werkelin
Jag gjorde en CD med de flesta av de här låtarna som jag gav bort till vänner
Studion inhystes senare i garaget med de gröna dörrarna. Foto: Micke Werkelin
Meazzi elorgel
Meazzin, som användes på de tidiga låtarna, bland annat Desmo blues, innehöll passande nog massor av kondensatorer av märket Ducati!
Korg BX-3 och ett Piamino piano i bakgrunden
Jag köpte en hundra år gammal cello som jag hittade utanför Västerås i en lada full med gamla musikinstrument.
Lesliekabinett (roterande högtalare).
Hammond L100.